När jag var liten, ung, betydligt våtare bakom öronen än nu, och allt det där, bodde jag med min mamma och min syster i Gamla Östberga, strax söder om Stockholm. När man skulle åka in till stan på den tiden, åkte man ofta till Ringen, ett köpcentrum som ligger vid Skanstull.
Idag bor jag vid Medborgarplatsen, men Skanstull har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta – och har det fortfarande. Jenny, jag och Julia går ofta på promenad till Skanstull på helgerna och man känner sig hemma där, på något sätt.
Julia och jag besökte Skanstull på vår resa genom Stockholms tunnelbana. Det man märker när man kommer upp från underjorden är att man är i stan. Direkt och obönhörligt. Det är fullt av folk, bilar, rörelse och liv. Och det gillar jag. Men det är inte bara stan man är i, utan på Södermalm.
För er som inte bor i Stockholm kan jag berätta att stadsdelarna i stan är väldigt olika varandra. Östermalm liknar inte Södermalm, vilket inte liknar Kungsholmen, som är olik Vasastan, som inte alls är som Djurgården, och så vidare. Även Södermalm är uppdelat. Skanstull är helt olikt Hornstull, Danvikstull, Mariatorget, Nytorget och Slussen. Till exempel.
På bilden nedan ser ni den blå klockgloben utanför Åhléns. Den har funnits där så länge jag kommer ihåg och har alltid symboliserat Skanstull och den delen av Södermalm för mig.
Skanstull är också platsen dit min mormor i många år har åkt för att handla kläder. Och när hon har gjort det har hon ofta satt sig på det anrika fiket Gunnarsons. För Jenny och mig är Gunnarssons platsen där vi varje år i februari köper varsin lyxsemla, innehållande extra mycket grädde och mandelmassa. De är dyra som satan, typ 50-60 kronor, men goda som få. Det brukar bara bli en per år, främst av nyttighetsskäl. 🙂
För att återknyta till boendemöjligheter finns det inte alltför många fastigheter som är yngre än 40 år runt Skanstull. Knappast ens en. Så det blir nog ingen flytt dit någon gång i livet.
Julia Anna Yoda 